Nu ska vi bli lite tråkiga och prata om grammatik, men det är faktiskt väldigt viktigt att man får vissa delar rätt när man skriver och jag har märkt att vissa människor har problem med det här. 

Tempus handlar om vilket tidsperspektiv man använder när man skriver. Händer det man skriver om just nu eller har det redan hänt? 

"Jag går till affären." (Nutid)

"Jag gick till affären." (Dåtid)

Ganska ofta råkar skribenter byta tempus mitt i berättelsen, vilket blir väldigt konstigt. 

"Jag gick till affären medan du kör bil dit." 

Märkte du hur konstigt det där blev? Försök hålla dig till ett tempus. 

Perspektiv handlar helt enkelt om vem det är som berättar. Det finns tre huvudformer: Jag-form, han/hon-form eller en allvetande berättare. Om det är Jag som berättar kan det se ut så här: 

"Jag gick till affären och köpte en stek. Där träffade jag Johanna som såg fundersam ut." 

Det är då Jag som berättar och man vet bara vad som händer i huvudet på Mig. Alla andra runt omkring har sina egna tankar som jag inte kan se. Använder man däremot han/hon-form kan det se ut så här: 

"Han gick till affären och köpte en stek. Där träffande han Johanna som såg fundersam ut." 

Man befinner sig fortfarande bara i huvudet på en person och kan höra andra karaktärers tankar. Så här ser det ut om man använder sig av ett allvetande berättarperspektiv: 

"Han gick till affären och köpte en stek. Där träffade han Johanna som funderade över vad hon skulle äta till middag." 

Notera att man plötsligt kunde se vad Johanna funderade över. Man ser alltså vad alla karaktärerna tänker. Det vanligaste är att man har jag-form eller han/hon-form eftersom det blir lite rörigt med en allvetande berättare. 

Sammanfattning: Se till att hålla dig till ett tempus (ett tidsperspektiv) och var noga med att inte byta berättarperspektiv. 

//The Author

 Ganska tidigt i berättelsen bör man presentera vad konflikten kommer att vara. Kanske inte nödvändligtvis i första kapitlet, men någon gång i början. 

 Att ge ledtrådar till vad handlingen i berättelsen ska vara är en väldigt viktig del i att få läsaren intresserad. Alltså måste man avslöja det tidigt. Man behöver ju inte hamna mitt in i all action direkt, men med små ledtrådar och avslöjanden kan man få läsaren intresserad. Är det zombieapokalyps? - Börja skriva något om ett virus. Är det en kärlekshistoria? - presentera de båda älskarna och deras attraktion. 

 En konflikt kan dessutom vara många olika saker. Det kan vara en konflikt mellan en god och en ond sida. Det kan vara en inre konflikt eller en konflikt mellan flera sidor där man inte riktigt vet vem som är ond eller god. 

 En konflikt mellan en ond och en god sida är en ganska tydlig historia. Harry Potter måste besegra Voldemort, Luke Skywalker måste besegra Darth Vader. Det är alltså enkelt att veta vem man hejar på och vem som man hatar. 

När det handlar om en inre konflikt blir det lite mer komplicerat. Ska jag välja det här alternativet eller det här? Alltså en konflikt som pågår inuti karaktären själv. 

Den tredje sortens konflikt är kanska svår att få till eftersom man då måste se till att läsaren tycker om folk från flera olika sidor. Men det är samtidigt lite mer intressant att läsa den här sortens konflikt eftersom man inte riktigt är säker på vem som kommer att vinna när det hela är slut.

Man kan dessutom kombinera olika sorters konflikter i samma berättelse. Både en ond/god situation och ett inre dilemma. Det blir lite mer invecklat, men roligare att läsa.

Sammanfattning: Se till att presentera konflikten tidigt i berättelsen och att vara noggrann med vad för sorts konflikt det är. 

//The Author

P.S Det blev visst en ganska lång paus... D.S.